MY STORY

Jag stod alldeles ensam på klipporna ute i Stockholm’s skärgård, vinden tjöt och rev upp havet runt omkring mig. Jag tittade ut över det vilda havet med det största leendet på mina läppar, jag log för att jag drömde, drömde om att jag stod på en stor scen och pratade till en stor publik med kärlek och medkänsla om handlingskraft och ägandet av din egen resa genom livet. Jag kände mig så stark, så full av passion att jag ville förändra världen, jag skulle förändra världen. Jag brast ut i dans när jag plötsligt insåg att djupt inom mig hade jag fått ett kall, ett uppdrag. När jag stod där ensam på klippan i Stockholm’s skärgård var jag bara 8 år.

Jag vaknade upp från samma dröm om och om igen av att jag blev jagad av människor som ville ha ihjäl mig. Men dom kunde aldrig få tag i mig eftersom jag kunde flyga.

Jag kunde höra vinden blåsa i träden när jag var ute på min dagliga promenad i den vackra skogen med min bebis i barnvagnen. Jag borde känna glädje av att bli mamma för andra gången, men allt jag kände var tomhet i mörkret. Mina tankar handlade mest om hopplöshet, är det detta mitt liv kommer att bestå av från och med nu? Leva i ett råtthjul, vara omringad av trångsinta och ensidiga människor och jag som bara var 38!

Jag visste det inte då, men just denna stund skulle för all framtid alltid finnas i mitt. För där och då gjorde jag ett undermedvetet beslut om förändring som skulle ta mer än ett år att genomföra. Skilsmässa var oundvikligt och i samma ögonblick som jag kom till insikt om det bestämde jag mig för att på riktigt ta ansvar för mitt beteende, att äga det och att bryta dåliga mönster. Så min resa började…

jaya-jankert-press-1_edited_edited_edite

Texterna ovanför är axplock från mitt liv vid olika tidpunkter. Jag hade inga pengar att söka professionell hjälp och hade inte heller det livsperspektiv som jag idag innehar. Jag hittade mina egna vägar, mina egna lösningar för att kunna hjälpa mig själv att skaffa dom nödvändiga verktygen för min personliga utveckling. Ett exempel på det inträffade vid min förra anställning. En kollega som hade flytt till Sverige från kriget i dåvarande Jugoslavien bestämde sig när han kom till Sverige och säkerheten att alltid le, vara tacksam och alltid vara glad. Det inspirerade mig så pass mycket att jag började blir mer medveten om min egen attityd och hur jag ville ge ut positiv energi och utstrålning, inte bara för mig själv utan för andra med.

 

Min passion är människor, deras historia, perspektiv och erfarenhet är något som jag kan använda till min egen utveckling och inre styrka. Min gymnasielärare sa till mig en gång att även om mina betyg inte befanns sig exakt där han ville så skulle jag inte oroa mig eftersom jag hade en fantastisk personlighet. Det är först nu som jag förstod vad han menade, jag har full kontroll över mig själv och låter mitt hjärta styra mig i livet.

 

I hela mitt liv har jag formats till den jag är nu och fortsätter att utvecklas hela tiden. Resan har varit lång och stundtals plågsam och kämpig. Men det som påverkat mig mest är dom senaste 5 åren som jag hemskt gärna vill dela med mig av till dig.

 

2015 - Börja om igen

Skillsmässa! Jag befann mig i en fas i livet där jag behövde gör ett svårt och tufft beslut som skulle få påverkan av resten av mitt liv. Jag behövde hitta ett hem till mig och mina barn, men jag visste inte hur jag skulle göra och vart jag ens ville bo. Det var i den stunden som jag insåg att mitt mantra skulle bli “ett steg i taget ..”.Jag behövde någonstans att bo och det kändes övermäktigt att ta itu med. Så jag började med ett steg i taget. Jag började prata med folk som hade erfarenhet av Stockholms bostadsmarknad om råd. Det är ganska fantastiskt vad mycket information man kan få bara genom att prata med människor. Det slutade med att jag hade all information jag behövde för att kunna gå vidare, jag visste till och med vilken bank jag skulle prata med som för tidpunkten passade mig perfekt. Ett steg i taget och plötsligt hade jag ett hem för mig och mina barn med precis rätt energi som vi behövde. Det var inget stort gigantiskt hem, det var en perfekt liten lägenhet för oss eftersom jag ville finansiellt kunna bo behagligt och kunna leva behagligt med. Jag kommer fortfarande ihåg när jag fick dom goda nyheterna från min mäklare att lägenheten är min, jag kommer ihåg exakt vart jag var och hur jag kände mig - Jag släppte ut ett stort känslosamt skrik av både lycka och lättnad. 

 

Bara sex månader tidigare satt jag och väntade på tåget vid stationen efter att ha tittat på lägenheten och område. Jag tänkte för mig själv att jag verkligen gillade området, det är en förort till Stockholm som verkligen är mysig och utstrålar rätt energi för oss att starta om. Exakt sex månader senare blev den lägenheten min. För första gången i mitt liv kändes min lilla mysiga lägenhet som ett riktigt hem, mina barn, jag själv och mitt hjärta bodde nu där. Nu förstod jag uttrycket “Hemma är där hjärtat är”, för mitt hjärta var verkligen hemma.

 

Vid den tiden gick barnen fortfarande på deras gamla dagis, det var en bra att inte vända upp och ner på hela deras tillvaro att ha kvar lite stabilitet för dem.

 

Det var väldigt utmanande för mig att bara ha barnen var tredje dag och varannat veckoslut. Dem var fortfarande så unga, bara 2 och 4 är gamla. Det var smärtan jag fick uthärda för att slutligen kunna bli den mor jag är idag. Det var det svåraste beslutet jag någonsin har behövt göra. jag stängde av mina känslor när jag var ensam för att kunna åtnjuta mitt eget sällskap och för att kunna lära mig att leva med och hantera ångest och rastlöshet. 

 

Sakta men säkert började jag bryta mina gamla mönster.

2016 - Fortfarande ett tufft år

Det nya livet rullade på och barnen flyttade till ett nytt dagis som låg närmare där deras pappa bor. Vi var väldigt glada med det nya dagiset, personalen och ägarna hade precis rätt inställning för oss att kunna ta hand om våra barn, dom värdefullaste tillgångarna i våra liv.

 

Samma år fick jag ett jobberbjudande som jag accepterade lite motstridigt, jag kände det var mot mitt bättre vetande, men jag visste att det skulle leda till något större och meningsfullare lite senare. Den nya arbetsmiljön var inte en plats där jag kunde växa och riktigt blomma ut så jag var tvungen att hela tiden påminna mig själv större och bättre saker kommer att komma.

 

Senare på året fick vi det tunga beskedet om att pappas cancer hade kommit tillbaka, jag hade en positiv inställning och var övertygad om att kan skulle övervinna cancern, precis som han hade gjort tidigare. Pappas cancer blev dessvärre sämre i slutet av året och jag befann mig i ett mörker där jag kämpade varje morgon att bara stiga upp ur sängen och ta mig till arbetet. Det enda ljuset i mörkret jag hade vid den tiden var att vi hade precis köpt en bil, en bil betydde frihet för oss.

 

Samtidigt vid den tiden började jag att följa en person på Instagram som alltid postade positiva inlägg på mornarna, det verkligen hjälpte mig. Jag visste det inte då men senare skulle jag vara den som som människor sökte sig till för stöd i svåra stunder. 

 

För att bibehålla min positiva inställning lärde jag mig hur viktigt det är att vara snäll mot mig själv men också att omge mig med varmhjärtade vänner. Jag lyssnade även på podcasts som fick mig att skratta. En god vän skickade uppmuntrande SMS till mig varje morgon, det hjälpte väldigt mycket. Det är vad jag kallar kärlek. Det betydde allt för mig eftersom smärtan jag kände var konstant, så en positiv omgivning är vital för din mentala hälsa och välbefinnande. Speciellt när så många i min närmaste omgivning var i samma situation som mig, fyllda med negativ energi.

 

Verkligen ett tufft år.

 

 

2017 - Säga farväl - Ett väldigt sorgligt år

Min pappa blev sämre i slutet av januari 2017, jag körde till mina föräldrars hus och vi hade vår sista middag tillsammans. Vi drack vin och åt vår favoritmat, vi skrattade mycket. Vi pratade om min adoption och allt mellan himmel och jord. Det var så mycket kärlek, jag kände i mitt hjärta att det här skulle bli den sista dagen för min pappa i deras hem, deras drömhem och lantbruket som dom tillsammans byggt upp under 20 år.

 

Tiden efter valde jag att inte gå till jobbet utan istället valde jag att spendera min tid tillsammans med min pappa på vårdhemmet för palliativ vård. Min dåvarande chef sa till mig att hon gjorde exakt samma sak när hennes pappa dog. Jag och min mamma delade vår tid på vårdhemmet på dagarna och min bror kom på kvällarna. Min pappa kämpade hela tiden och placerades slutligen i en rullstol. Jag var tvungen att förklara för mina barn vad som hände eftersom min pappa alltid bagatelliserade allt, vilket jag också normalt alltid gjorde.

 

Han levde ytterligare två månader efter det och det var en fruktansvärd tid, bara vänta på det oundvikliga att han till sist skulle dö. Jag kommer ihåg varje dag efter att jag lämnade honom, att jag satt i bilen och grät, lyssnade på musik av Sia, Bird Set Free. Jag tog bilder av min vardag, mina promenader runt sjön, mina stunder med barnen så han kunde se lite av världen från utsidan av vårdhemmet. Han älskade fåglar. Personalen på vårdhemmet var förundrade över hur glad han alltid var, han skojade och skrattade med dem när han inte vilade. Jag pratade mycket med mina barn om livet att det är normalt att alla någon dag ska dö. Jag kände att det var viktigt att prata med dem eftersom speciellt min son är väldigt nära sin pappa.

 

En dag när jag satt med min pappa, jag hade en röd tröja kommer jag ihåg, berättade jag för honom att jag kunde känna att något stort väntade på mig. Han sa att han också kunde känna det, allt kommer att bli bra med dig. Han tittade på mig och log, det var en fantastisk energi som strålade mellan oss i den stunden. Det var den enda gången som jag riktigt kunde känna det mellan oss. Min pappa somnade in i slutet av mars.

 

I juni samma år dog en barndomsvän till mig i en bilolycka utomlands när hon arbetade med ett projekt. Jag kände mig helt tom och dränerad inombords, jag kunde inte riktigt sörja henne för sorgen efter min pappa var fortfarande väldigt stor. Senare i september avslutade jag min anställning på grund av att företaget jag jobbade hos flyttade till en annan stad. Det var förmodligen det bästa som kunde hända mig, det kändes som det var tur i oturen. Jag var fri!

 

Jag fick nu tid att sörja i fred och reflektera över vad jag ville göra med mitt liv. Jag har arbetat inom hotell branschen i över 20 år och min passion var inte där längre. Jag ville göra något nytt.

 

En dag när jag var på mammas vind och gick igenom massa saker hittade jag min mormors kjolar. Jag provade dom och upptäckte att dom såg fantastiska ut, dom bara väntade på ett tillfälle att komma till användning igen och jag använde dom varje dag efter det. Efter skilsmässan så hade jag tappat 10kg i vikt så min garderob var helt tom. Jag tog ett beslut att investera i kvalitetskläder och ha en bas av bra kläder eftersom jag är en person som bär mina kläder i många år. Min mormors kjolar var speciellt nära till mig eftersom dom framkallade så mycket varma känslor inom mig och den känslan planterade ett frö i mig att på något vis arbeta inom mode industrin.

 

Det är så viktigt att ta vara på varje dag. Efter mycket reflektion så ändrade jag min inställning till livet att inte ta saker och ting för givet. Jag bestämde mig för att LEVA NU! Jag började studera till att bli stylist och personal shopper. Det var fantastiskt kul och utmanande. Min passion har ju alltid varit människor, min förmåga att se människor, lyssna på dem och känna dom. Äkthet och närvarande i nuet.

 

2018 - En ny start - ett nytt äventyr

Jag började jobba i en modebutik, det var då i provrummen som fröet till mitt alldeles egna företag föddes. Jag tog steget fullt ut och startade Empowered by Jaya. Jag började också att jobba med NuSkin och det gav mig en känsla av stolthet och jag bestämde mig för att göra något bra av det. Min personliga utveckling sköt iväg på ett helt oväntat vis, det var verkligen en känslomässig berg och dal bana.

 

Jag började lyssna på Les Brown och Tony Robbins, inspirerande och motiverade talare och coacher för jag behövde styrka upp mitt självförtroende. Jag började också med nya morgonrutiner. Jag gick upp klockan 05 varje morgon under tre månader, allt för att kunna ge mig den bästa starten och fylla min kropp med bra energi och positivt tänkande. Jag lyssnade på Tony eller läste en bok, mediterade och praktiserade yoga. Jag ökade min nivå av positiv inställning innan jag gick till mitt arbete i mode butiken. Jag fortsatte regelbundet att peppa mig själv och se till att jag hade dom allra bästa förutsättningar, jag lyssnade konstant på motiverande talare och videos varje ögonblick jag hade när jag reste från plats A-B. Min självkänsla växte sig allt starkare och jag började känna mig till freds med vem jag är.

 

Sorgen efter pappa kom över mig till och från, jag visste att jag behövde bara vara hemma och låta allt komma ut. Jag satt en gräns för mig själv, max 24 timmars sörjande sen måste jag ut i verkligheten igen. Jag gjorde det för att inte fastna i sorgen efter min pappa och jag lever efter den regeln även idag. Jag vägrar att ha ett offers inställning, det var en plats jag verkligen inte ville komma tillbaka till.

 

2019 - Kampen fortsätter, jag tar kontroll

Min finansiella situation var inte riktigt där jag ville ha den, jag var en ensamstående mamma till mina barn och det var en tuff tid. Jag höll fortfarande på med att bygga upp mitt företag. Modebutiken blev min skola, jag använde varje dag till att bygga upp mig själv och att fokusera på mitt yrke som wardrobe stylist. Varje utmanande situation i butiken gjorde mig starkare och starkare.

 

Detta var ett viktigt år för mig att börja transformationen till den person och affärskvinna jag är idag. Jag ser tillbaka till den här tiden som en gåva, en gåva av upptäckt, studerande, tacksamhet och växt. Jag slutade min anställning i modebutiken på topp! Varje dag var inställning, inställning och inställning. Framtiden såg så ljus ut för mig och jag var proppfull med positivitet.

 

2020 -  Empowered by Jaya - Ett år med stor förändring, ett år av handlingskraft

All fokus på mitt företag från januari 2020! Jag började nätverka på LinkedIn i mars. Eftersom jag har arbetat så hårt med min sorg och mina trauman kände jag att jag var helt rätt i tiden. Jag behövde hitta nya vägar att kunna arbeta med online styling. Jag fick så mycket värdefull support från flera inspirerade människor. Jag tog mig an fantastiska kunder med stora hjärtan. Jag upptäckte att det finns så mycket briljanta människor där ute som ville stödja och hjälpa dig med att förverkliga dig själv. Underskatta aldrig nätverkande online!.

 

Genom sociala medier träffade jag så många likasinnade kvinnor runt om i världen, men det är två som är väldigt speciella för mig. En av dem är min medgrundare av vår podcast Her Table. Tillsammans vill vi inspirera kvinnor och män att ha riktigt konversationer. Alla har en historia och varje historia är viktig och har en mening. Du vet aldrig vem du kommer att inspirera av att bara vara DU. Så det är vad vi gör, vi pratar om vår resa, olika teman, livet i allmänhet, föräldraskap, arbete, kultur och så mycket mer. Även smärtsamma och svåra saker med. Det är väldigt öppet och ärligt. Vi vill inte att det ska vara perfekt, det är lite som livet är, upp och nergångar. Jag gillar inte ordet perfekt, vi är alla tillräckligt bra som vi är just nu.

 

I augusti i år började jag träffa min första coach. Arbetet vi har gjort tillsammans redan på en månad har varit fantastiskt. Vi har tagit tag i mina vanor, mina strategier, det har varit fantastiskt. Det är en process att vara entreprenör och det är en resa fylld av hårt arbete, svett och beslutsamhet men också väldigt belönande. Jag valde att vara i min egen bubbla under pandemin eftersom jag visste hur viktigt det är att ha rätt tankesätt genom att omge mig med likasinnade människor. Jag hade erfaret så mycket sorg så jag visste hur viktigt det är att vara närvarande i nuet och tacksam.

 

I september kom jag i kontakt med en annan internationell fantastisk person och coach som hjälper mig med affärsstrategier och vision. Det är så mycket mer än bara ett samarbete,  jag har växt så otroligt mycket på bara två månader.  Tidigare i vår så satte jag ett mål för mig själv att vara en global entitet i slutet av året och nu är jag global! Det här är bara början, jag kommer snart att lansera en ny plattform så ”Watch this space …”

 

Nutid

Min vision är att skapa mer frihet i världen genom att ha styrkan att vara dig själv. Jag är en krigare och kommer att resa mig varje gång jag faller för att kunna vara den viktiga länken som jag var född till att vara. En sak vet jag med säkerhet, att tillsammans kan vi göra den här planeten till ett bättre ställe för oss alla med hjälp av kärlek, omtanke och tankesätt. Ingen konkurrens eller tävling, vi är alla unika om vi verkligen vågar vara oss själva. Men kom ihåg vi är alla människor.

 

Jag vill se mer medvetna kvinnor i höga författningar runt om i världen och än mer medvetna män som ställer upp och stödjer oss att få våra röster hörda. Mer medvetna kvinnor borde få mer att säga till om. Jag kommer fortsätta utveckla och hjälpa så många människor jag kan att ge dom möjligheten att kunna vara där dom vill vara och ha deras frihet, deras handlingskraft. Mina kärnvärderingar är äkthet, medvetenhet, växtkraft, kärlek och klarsynthet.

 

Jag har äntligen funnit min inre kärlek när jag släppte taget om en del trauman från min adoption och vågade släppa in någon i mitt liv, hela vägen. Det var väldigt vackert men också väldigt smärtsamt. Jag har alltid varit ensam i mitt inre och inte låtit någon komma in alls. Åtminstone inte hela vägen in. Jag kommer vara för evigt tacksam till mannen som gav mig utrymme och hans hjärta är gjort av guld. Jag kunde äntligen läka så att idag är hela min kropp fylld av kärlek och jag har även en massa kärlek att ge om det ens är möjligt.

 

Så, jag kommer fortsätta min resa för mig själv och mina barns framtid. Även för dem som för tillfället inte har möjlighet och inte kan finna mod att finna deras glädje och vad dem älskar. Jag lär mina barn att allt är möjligt, men först måste du ta hand om dig själv, du kommer först. Sen kan du ta hand om andra. Dem vet redan hur dem ska uttrycka sig med vad dom vill och dom utmanar mig hela tiden så jag kan fortsätta ha mina höga standarder. Nu vet dem att allt är möjligt eftersom dom är väldigt lösnings orienterade. Jag känner en stor respekt för dem att dem är så öppna med att koppla ihop saker och ting. Dem litar på sin intuition och det guidar mig varje dag.

Dem är skinande stjärnor och jag lär mig så mycket av dem varje stund vi tillbringar tillsammans.

Vi är tillsammans på vår resa och jag älskar att dom tar del av den här spännande tiden för mig.

Det är min uppgift som förälder att bryta osunda mönster från min barndom och ge dem de verktyg de behöver för deras framtid. Jag tror det är viktigt att dela min resa med dem så att dem förstår varför jag gör vad jag gör och varför jag tar hand om mig själv så att jag kan vara fullständigt närvarande i det jag gör.

 

Sammanfattningsvis vad jag vill säga är att alla våra resor är oerhört viktiga, dom skapar oss och hjälper oss att bli dom människor vi ar idag, just nu i detta ögonblick. Det är viktigt att se tillbaka för att ge rätt perspektiv. Våra resor har viktiga lärdomar som vi lär och kan dela med oss av för att inspirera andra att blir bättre och växa i sig själva. Det är bara genom att dela och lyssna på varandra som vi kommer att utvecklas till att bli bättre versioner av oss själva. Vår historia driver oss att sträva efter våra mål och i den strävan även stärka och hjälpa andra. Mitt hopp är att det kommer finns en balans mellan alla människor. 

 

Jag är Jaya Jankert, en Wardrobe Stylist med ett uppdrag att skapa mer självkärlek, mer positivitet, mer handlingskraft - mitt varumärke är “Empowered by Jaya”